Botemedel?
Jag måste gaska upp mig. Kanske ett glas rött på Hagabion kan få höstmörkret att lätta?
Månadsarkiv: oktober 2011
Ingen mrs Sunshine direkt…
Jag är väl medveten om att det inte direkt är några sprudlande och livsbejakande inlägg som skrivs på min blogg just nu. Och jag vill inte framstå som en negativ gnällspik, men sanningen är att jag är sådan just nu. Hösten kommer i antågande och jag tycker att det är skitjobbigt med allt mörker och […]
En bilvande trummis.
Kaos och skitdag.
Idag har verkligen inte varit en bra dag. Den började riktigt dåligt redan i natt, när Adam vaknade vid ett och inte somnade om på en timme typ. Han har lite magproblem och då är det inte så lätt att sova. När han väl somnade så var det i dubbelsängen mellan oss, vilket resulterade i […]
Hipp hipp HURRA!
Igår blev älskade Adam hela nio månader! Tänk, nu har han funnits ute i stora världen lika länge som han bodde i min mage. Förunderligt! Och på ett och ett halvt år han han gått från att vara en liten cell till att ha blivit en alldeles egen liten person, med bus i blick och […]
Lön för mödan.
Vad ljuvligt det är att återigen få en lön på kontot! Förvisso en microdel av vad jag fått innan på heltid, men det är i alla fall hårt (?) förvärvade pengar. En annan känsla än föräldrapenningen från Försäkringskassan alltså.
Tygblöjor igen.
Äntligen har vi kommit igång med tygblöjor igen! Vi kör dock inte tygisar på heltid, när vi ska iväg är det lättare med engångs, liksom på natten, men när vi är hemma åker tygblöjorna på. Och jag måste säga att de funkar precis lika bra nu som förr: Toppen med andra ord! (Adam älskar att […]
Gör om mig!
Jag vill göra en make-over. Ut med det gamla och in med det nya! Tänk att få rensa ut hela garderoben, allt från sletna underkläder till sunkiga tröjor som hängt med i åratal, för att därefter fylla på med nytt och fräscht. Helst kläder som någon med ett gott öga för stil har införskaffat – […]
Olika typer av jobb.
Just nu känns det helt och fullt tillräckligt för mig att arbeta 30 procent. Att jobba mer känns avlägset. Varför skulle jag vilja vara ifrån min son när jag kan få nöjet att vara i hans sällskap? Ärligt talat så bävar jag inför den dag då jag kommer att behöva jobba heltid (eller nästintill heltid). […]
Förhållningssätt.
Hur ska man egentligen förhålla sig till den här förlamande småbarnsföräldertröttheten? De eviga gäspningarna, de grusiga ögonen och den ständiga energilösheten? Och tänk hur det skulle vara att ha två (eller fler) barn. Hur kan man ens ta sig igenom dagen då?
kallfront 